Lördag, FF, ESC och ÅÅÅÅÅHHHH!!
Okej den här natten var OHLALALA. OUTSTANDING. Anna och Daniela kommer hem till mig klockan 6. Vi har det jättemysigt och sätter på radion och börjar laga middag. Mina föräldrar är i Västervik - och bror min oxå:D - så vi behövde inte bry oss ett dugg om att de skulle höra vad vi sa. Eller hmmm...våra grannar hörde nog en hel del:D vi satt ute och åt nämligen och vi har en förmåga att bli ganska högljudda!XD
Menmen, vi åt och sjöng, och tittade på Schweiz bidrag (jag säjer bara KOPIA!). Sedan beslöt vi oss för att gå och ta en promenad ner till varvet, eller okej det ligger bara 5 min från oss men iaf;D Så vi gick omkring på bryggorna och fotograferade en massa, vi gav nog människorna på resturangen (som ligger på huvudbryggan) en riktig show!:D
Vi gick hem 45 minuter senare med en hel massa roliga bilder på oss. Klockan var då 5 i 9 så vi rusade in genom altandörrarna och satte på tv:n. Medans vi lyssnade på försnack och skit hällde vi upp chips, godis, glass, Werthers, samt tog oss ett stort glass iskallt vatten med en massa isbitar! Så där satt vi och tittade på alla bidrag, sjöng med så gott vi kunde (vilket inte gick så jättebra:D) och satt och disskuterade alla klädstilar.
Och så kommer vi till Bosniens bidrag. Amish är ju därifrån så jag tänkte direkt på honom, och gissa vad jag min dumma extremt kära och impulsiva människa gör?! Jag frågar Anna om hans nummer och smsar honom:
E: "Haha!!XD Bosnien va nääästan bäst;D" (dom SÖGXD)
A: "Vem?"
E:"Lina och Elin"
A:"Från klassen?"
E:"Nej:D" (driver, trodde han skulle fatta:D)
A: "Vem då?"
E: "Hahamen jo det är från klassen"
A: "Haha säh det då:p haha vet han äger.. Not"
Det läskiga är att han svarar snabbar än vad jag visste var möjligt! Och nu är jag ärlig. Fråm klockan 21.20 till halv två sitter vi och smsar fram och tillbaka som bara fan. Vi pratar fotboll och Eurovision. Och tar ut svängarna ganska rejält:P Det SÄMSTA!!!!! var att efter att jag smsade honom det som skulle komma att bli mitt sista sms till honom (fram till skrivandes skull) så kom det inga med. Från att ha sms:at fram och tillbaka nonstop så totaldissar han mig.
Så vi går och lägger oss en timme efter, och under hela tiden har jag tittat på mobilen varanan sekund och varit på helspänn. När vi sedan vaknar kl 10.00 följande morgon så upptäcker jag att jag har fått ett sms. Från Amish.
MIN MOBIL VA SÅ JÄVLA CP ATT DEN INTE REGISTRERADE DET SMS:ET, SOM SKICKATS EN MINUT EFTER ATT JAG SKICKAT MITT SISTA. Så han tror säkert att jag har dizzat honom nu! Buhuuuu!!
Men jag är så otroligt glad i alla fall så det spelar igen roll!!:D
Första gången jag smsade honom och det varade i tre timmar nonstop<3 det är ett TECKEN mina vänner! Sov gott(L)
åndag
| Den hää dagen - OMFG. Den var så himla klockren. Han har aldrig varit mej så....så...ÅHÅÅÅ. Syslöjden va ok. Jag kommenterade hans Intertröja, vårt samtal lät ungefär så här: A- "Elin! Titta på min fina tröja!" E- "Haha, jaa... men är det där verkligen en Intertröja? A- "Men ÅÅH!" E- "Asså...jag menar, Englands flagga är ju röd o vit?" A- "HAHAHA!!!HAHA!!" E- "Men hahaha....:D" Och så fortsatte den lite så där och jag spelade ganska ovetande (vilket jag iofs är) men det innebar att han fick lära mej en massa. Precis som när han försökte lära mej att hatta!!:D Sedan var det NO. Här var vi ganska blyga, bara tittade lite då och då. Fast jag måste ändå ta med det här: A(lärare) - "Så vi har ett glass vatten. Vattnet kommer att dunsta, i vilken form Elin?" E (och jag SUGER på NO) - "Gasform!" A - "Bra! Och vad är det då som händer?!!" E - "Öhh...Glaset blir tomt?" KLASSEN: HAHAHAHAHAHA!!!! We love you Elin! Det han var ute efter var att det fanns salt kvar i glaset...lalala:D Sedan var det dags för Spanska. Istället för lektion så blev det klassråd, där vi bestämde vad alla lärare skulle få i present, vilket innebar att lärara själva inte kunde närvara! Visst - det blev kaos, men inte lika mycket som jag trodde att det skulle bli. Till slut så kom vi iaf fram till att Amish, jag, andrej och Lina skulle vara med i sketchgruppen. Jag och Amish satt mitt emot varandra hela tiden och han tittade nästan bara på mej, och pratade nästan bara med mej! Varje liten sak jag sa som han inte förstod (så som internskämt, roliga bilder på lärare som jag beskrev) frågade han om och bad mej upprepa! Sen var det svenska:D:D:D:D Han flyttade till bänken mittemot mej:D och så satt vi och pratade hela lektionen<3<3<3<3 |
Och så var det fredagkvällen OMFG
| När jag tillslut gick hem den dagen så var jag helt slut. Loggar in på MSN och pratar lite med Oscar, medans jag sitter i telefon med Lina. Jag vet sedan tidigare att Oscar är kär i någon i klassen och han vet att jag är det. Vad han och jag satt och pratade om i 7 timmar var kortochgott känslor och skvaller om klassen. Oscar sa att han var kär i mej. Och det var efter det att jaghade sagt att jagvar kär i Amish. Och innan dess så hade han sagt att Amish tycker att Andrej är helt sjuk som kan ha ett förhållande med någon i klassen. Och Oscar sade att Amish hade sagt att han aldrig skulle kunna ha ett förhållande med någon i klassen. Så där rök mitt hjärta, men vi satt iaf och stöttade varandra i våra extremt löjliga känslor. Jag fick oxå reda på att jag är allmänt bra omtyckt i klassen. Så just nu leker livet, om än med fel människor, men jag är chill och kommer att överleva det här! Och jag menar, jag har ju ändå tre veckor kvar att få honom kär i mej:D(L) |
Åh nej!! Inte DU!
| Igår va en av de absolut...omskakande dagarna på länge. Den började helt jävla underbart. Jag kliver på 12:an i tid och åker in till Alvik. Messar Sofia och undrar om hon kommer med den här, men nej, hon tar nästa men undrar om jag väntar på henne i Alvik. Klart jag gör svarar jag och väntar. Vi har det asbra på tunnelbanan och jag berättar allt om Amish för henne + att Oscar säjer att Filip och Max är kära i mej. Hon blir allderles paff och så får jag berätta allt med en massa detaljer från början. Men men, jag kommer till skolan och är i tid. Yay! Jag möter Lina och Anna vid skåpen och tillsammans tar vi vårt pick och pack och går ner till Svneskan. När vi går ner (jag går först) så ser vi att killarna (inkl. Amish) sitter på soffan intill väggen. Och jag låtsas att jag tror att vi har SO (SO-klassrummet ligger till höger om sofforna, vilket innebär att jag måste gå förbi dem). Jag går låååååångsamt förbi dem och jag SER och KÄNNER att Amish tittar på mej. Och inte disskret utan verkligen TITTAR. Och det var såklart bra:) Sen på själva Svenskan så började vi på ett ordkunskapsprojekt, vilket innebar att vi skulle klippa ut ord ur tidningar och klisstra upp dem på en planch som ett collage. Jag sitter bredvid Sandra så det blir vi två som arbetar ihop. Lektionen fortgår, jag och Amish tittar ganska mycket på varandra, fast istället för många och korta blickar så blev det ganska många och låånga blickar! Förbättringe eller inte? Sen var det Matte. Vi sätter oss i klassrummet och gissa vilka som sätter sig framför oss? Amish och Zinka. Amish vänder sig om och börjar prata med Lina och då tänker jag men-vafan-skit-samma-då-om-du-inte-vill-prata-med-mej. Så jag sätter på mp3:n och börjar messa lite wannabecoolt. De sitter och pratar skolavslutningskläder, Amish kan inte bestämma sig. Efter en minut eller mindre så hör jag att Amish frågar mej något. Eftersom jag inte hörde hela frågan så beslutar jag mig för att inte bry mej, han verkar ju inte vilja mej något speciellt. Men sen så säjer han "Elin!" och då kan man ju inte låtsas att man inte hört. Så jag tittar upp och han frågar mig något om vad jag tyckte om vit skjorta, finbyxor och väst i kyrkan. Jag säjer helt ärligt med ett litet leende att jag tycker att det vore jättefint. Jagmenar västar ger ju världens bredaste axlar! Sedan så pratade vi lite mer, men jag började fråga Zinka en massa saker och helt plötsligt satt vi där och pratade. Iaf. Efter Matten var det Svenska igen, och vi fortsatte med collaget. Anton höll på med Sandra så hon ville flytta och det gjorde vi. Haken idet hela var att det bara fanns ett tvåplatsutrymme. Och det var mittemot Amish och Calle. Så där sitter jag, närmast Amish och tänker att nu när jag har chansen måste jag ju ta den! Men Amish hinner före. Så hela den där lektionen (ca 40 minuter) sitter jag och Amish och pratar nonstop:D Bland annat så säjer han, när vi har blivit mer seriösa A:"Elin, varför börjar du inte i min klass för?" (han sade KLASS istället för SKOLA:D) E: "Haha, men Norra har ingen bra sam" A: tysnad... Sen kommer jag inte på vad vi pratade om, det var en massa smågnabb inblandat och han försökte också få mig att förstå vad en koppling är på en bil. Sen så började han prata med mig om Bromma flygplats, något som han har använt ganska många gånger för att börja prata med mej. Den lektionen var så sjukt bra att det finns inte. Sen kom The Big Bomb. På lunchen så går jag och Lina till konsum för att köpa äpplen. När vi precis har betalat så ringer min mobil. Det är Anna som ringer. Jag svarar, men det verkar som att hon har ringt omedvetet, för on svarar inte utan jag hör bara att hon sitter och skrattar åt allt Amish säjer "Åh hahaaha, du är så roooolig Amish!!" "AHAHHAHAHAHA det visste jag inte!!" Och hon vet att jag gillar honom. Och ändå så sitter hon och flörtar med honom som om hennes liv står på spel. Då började jag koka. Jag var inte arg på honom, för han svarade inte vad jag kommer ihåg, men att Anna kunde göra så mot mig är bara så...elakt. Jag blir jätte...faktiskt panikslagen. Jag och Lina springer tillbaka till skolan och ner till soffrummet där vi hittar dem (det är ju inte bara dom två, typ 8 pers till). Och där ser vi Anna i full färd med att flörta omkull Amish. Och hon skäms inte ens när jag kommer in! VAFAN ÄR DET FÖR KOMPIS??! Orkar inte prata om det. Jag sätter mej och förjar åprata o skoja med några andra, fast jag signalerar till Lina att jag helst av allt skulle vilja gå upp till skåpen och dö. Så vi går upp till skåpen. Sedan börjar SO:n. Vi kommer för sent men skit i det. Anna sätter sig på Amishs bänk och börjar skratta. Jag och Lina ska upp till datasalen, så jag väntar i dörren, men när hon inte kommer så ropar jag "Anna!" hon ignorerar. "ANNA!" hon ignorerar. Och då is the botten nådd. Jag går. Jag sätter mig i den mer avlägsna delen av datasalen, jag är så arg och ledsen att jag bara vill explodera. Och gissa vem som kommer in och sätter sig framför mig? Amish. Och att han skulle gilla mej in my dreams. Det är i stort sätt hela SO:n. Förrutom lite småroliga grejer och att jag desperatsmsar med Calle. Sedn var det dags för den värsta rasten i hela mitt långa liv. Jag har suttit kvar i datasalen lite längre än vad man behöver, så alla har redan gått upp till skåpen och bort till NO:n. Jag går upp till mitt iaf och jag ser Lina, Anna Amish och Zinka sitta i soffan. Eller, Lina sitter på golvet och håller på med Bilden. Zinka sitter i soffan och pratar lite med alla. AMISH säjer något med den sämsta immitationen av norrländska jag hört och ANNA ASGARVAR. Jag går och sätter mig vid Lina typ en meter från Amish och känner att jag är så långt nere att jag bara inte orkar. Jag bara sitter i min egen lilla värld och tänker på ingenting. Och Anna skrattar som på beställning varje gång han säjer något. Och vad som stör mej 'r att han inte ens tittar på henne! Hon bara lutar sig mot honom och fortsätter garva! Sen så säjer han en massa saker åt mej och jag kommer inte ihåg något. Jag säjer till Lina "snälla kan vi inte gå härifrån?" och hon muttrar "nej jag måste göra bilden!" och jag orkar inte ens blii sårad av det. Jag menar man kan väll göra bilden på vilket golv som helst? Så jag smsar Sofia om Annas försök med Amish (när jag är en meter ifrån Amish) och Amish frågar på norrländska "Vem smsar du?" Och Anna skrattar. Och jag reser mej och går. Och Amish frågar mig något fast jag svarar inte. Lina, som fått låna min fickkniv till sin ram, frågar vart saxen finns och jag skriker medans jag går nerför trapporna "DEN FINNS DÄR!!!!" som värsta cpbarnet. På NO:n sitter Amish och tittar på mej. Och han kan gå och ta sig. Jag satt och smsade hela tiden och lekte populära offret. Och jag bryr mig inte om att han märkte att jag var ledsen. GÅ OCH TA DIG. Efter NO:n så hände en massa saker men skit i det och jag för reda på att efter att jag gått ifrån Anna Amish Zinka och Lina så hade Anna börjat pilla med Amishs hår. Hon och jag ska ha ett rejält snack om hur vänner beter sig mot varandra. |
Tillägg nr 2
| Det här var om tisdagen, faktiskt dagens höjdpunkt. Det här utspelade sig efter Matten, när vi precis hade slutat. Anna (som är så otroligt flirtig och ÄLSKAR att flörta med AMISH att jag håller på att bli galen) har ställt sig vid Amishs skåp pch börjar prata med honom, samtidigt som hon böjer huvudet bakåt och skrattar så ofta hon kan. Jag tänker SHIT det här måste jag stoppa. Så utan att tänka rusar jag fram och när jag hör att Amish säjer "Tito" så grabbar jag förstabästa tanke som kommer upp. "Tito Beltran?? Va!" Och så skrattar jag lite lätt. Han vänder sig om och tittar på mig och får ett litet gulligt leende på läpparna och säjer "Nä, inte den Tito" och så kommer Anna (som hatar när uppmärksamheten tas bort från henne) och pratar igen. Och då förstår jag att dom pratar om Bosnien. Och så nämner dom Tito igen och jag ba "Tito Beltran?!" i en halvt asgarvandes, halvt konstaterande ton. Och blablabla, Amish vänder sig helt mot mig och örjar försöka förklara, och då blir Anna förbannad och tar honom i armen och försöker vända tillbaka honom mot henne.Men han skakar av sig armen och FORTSÄTTER att prata med mig! Men det var inte dagens höjdpunkt. Lina och jag går ner och sätter oss och väntar på att Anna och Zinka. Vi sitter typ 20 m från skolan och jag pratar om Amish och är helt lyrisk över att han har dizzat Anna för mej. Helt plötsligt mumlar Lina mot mig "när man talar om trollen..." Jag förstår ingenting och fortsätter prata på, så hon väser snabbt som 17 att Amish precis har gått ut ur skolan, och eftersom vi sitter mitt i vägen till tunnelbanan måste han passera oss. Jag tänker "ÅH SHIT ÅH SHIT" och när han är ca 5 m ifrån oss så säger jag "hejdå". Men jag var inte först. Micromilisekunden innan hade han öppnat käften och sagt "hejdå" oxå!! Så jag skrattar lite åt det och förväntar mig att han bara ska gå vidare. Men ickesanicke: A: "Har vi några läxor tills imorron?" E: "Ähum, nej det tror jag inte?" A: "Okej..., men glöm inte idrotten" E: "Va?! Har vi Idrott tills imorron?" A: "Ja, det där med kroppen och musklerna" E: "Aha, finns det på schoolsoft? A: (samtidigt som jag) "Det finns på schoolsoft" E: Haha, okej:) A: Jao (samtidigt som jag) A: "Aja, men hejdå!" E: "Hejdå" Och han sa allt det här allvarligt och lyssnade som bara fan...ojojoj Men det roligaste här är ändå att han frågade vad vi hade även fast han visste svaret! Altså ville han bara prata med mej!!! Och sennär Lina säjer "OMG han tittade ju BARA på DEJ!" så är jag redan hööögt ovanfööör molnennnn:D |
Tillägg!!
| Nu kom jag på en sak om måndagen!! Lina grep mig om armen och drog mig lite bakåt och väste i mitt öra: "DU har haft en så jävla bra dag idag..." Och jag ba: "Va??" och så kom det fram att Lina hade suttit och observerat Amish på spanskan. Hon hade sett att han hade suttit med huvudet lutat i handflatan och tittat på mig med ett drömskt leende. Hon hade tittat bort snabbt för att han inte skulle se att hon tittade, men sen när hon tittade igen 10 sekunder senare så sitter han FORTFARANDE och tittar på mig! YÄS |
Tisdag...there you go!
| Tisdagen var en JÄTTEBRA dag, som började ALLDERLES FENOMENALT bra. Jag gick ut ur tunnelbanan omedveten om att Amish var efter mig. Jag går upp till skåpen och börjar fixa och trixa med alla böcker jag ska ha till SO:n (jag är helt ensam). I ögonvrån ser jag att dörren öppnas så jag tittar dit, och voíla! Amish går igenom den och tittar direkt åt vänster (vilket betyder att han hade sett mig:D) och säjer "gomorron"!! Och vi brukar inte göra det!! Varje gång jag kommer efter honom så säjer jag aldrig det, men han sade det!! YAY! Och jag mummlar gomoron tillbaka ganska lågt (jag lyssnade på musik så jag hörde interiktigt). Och han frågar vad vi har för ämne nu och lalala:P Vi gick ner tillsammans och han höll upp dörren för mejXD Nu sitter jag bredvid honom, så han pratade lite med mig och fällde några ganska fina kommentarer (okej dom var mest roliga så jag satt och skrattade hela tiden:D). Efter det så var det Spanska. Där hade vi glosförhör som det gick allderles utmärkt på, förutom den lilla detaljen att vår allderles underbara lärare bryter så mycket att jag hörde fel på nästan alla... Men iaf, när jag är klar och har lämnat in mitt häfte och börjat i övningsboken så tittar jag upp. Och så lalala jag garvar jättemycket när jag ser Amish desperata försök att stava rätt till trasladarse (att flytta tror jag det var:P). Så han tittar upp och ser att jag tittar på honom. Han blir pionröd och viskar lite till mig och frågar hur det stavas. Så jag mumlar självfallet tillbaka och bokstaverar. (OCH JAG SOM HATAR FUSK!!!) Sen fem minuter senare så händer samma sak igen och jag svarar IGEN!! Menmen, är man kär så är man. Haha, se hade vi jättekul när vi skämtade om Filips intelligens. HAHAHA, jag skrattar arslet av mej nu ocksåXD Och för ovanlighetens skull så sitter jag och Amish mitt emot varandra, något som jag inte tycker är lika bra som. Det är lsom mera direkt än annars, då jag sitter snett mittemot. Stämningen blev mer nervös, vi kunde inte sitta och titta på varandra så som vi brukar göra:/ |
Bra fortsättning...börjar med dag 1:D
Okej måndag...here I come. Hela mitt inlägg raderades och jag orkar inte skriva om det, men the main thing den här dagen var att jag sade gomorron till Amish och att han svarade.
Dilemma!!!!!!!!!!!!! What am I suposed to do??!!
| Jag kan inte. Jag tycker inte om Filip, men jag tycker om den bekräftelsen han ger mig. Jag vet att jag är elak, men jag kommer alrdig att se honom som en jämlike, han är bara så...DUM (i huvudet=låg IQ). Och jag vet att varje gång jag flörtar med honom så sårar jag Amish, och sätter hans känslor på en raket till månen. Slutsats: jag måste dumpa Filip. Okej, vi är inte ihop, men vi beter oss nästan så (bortsätt från den sexuella biten). Min rådizz av honom börjar imorrgon, (iaf när Amish ser;D) Och så måste jag dizza Calle. Han får inte komma på picknicken imorgon.:(:(:( |
Avslutningskänslor
| Idag var en lugn dag. För första gången sen jag kan minnas var Amish inte i skolan idag. Han satt och kliade sig i ögonen under hela musiken stackaren, så jag tror nog att han är pollenallergiker utan att veta om dt:/. Menmen, igår så chattade jag med tvillingarna och de kan faktiskt vara väldigt schyssta när de väl lägger den sidan till! Idag tog jag deras och Oscars nummer + Axels oxå, så nu har jag lite mer fyllesmsalternativ! Imorgon ska vi mötas 8.45 vid Stadsbiblioteket och ha med oss matsäck = Mums! |
Höjdhopp...MY BIGGEST FEAR
Idag var/är en ganska rolig dag. Den började med att jag kom tre minuter för sent (inte bra iofs...XD). NO:n gick inte så bra ur Elin-Amishperspektiv. Sedan var det jumpa. Igår rakade jag benen och smörjde in dom med lite BUS + hudlotion, jag ska ha på mig mina nya blåa hmjumpaminishorts på jumpan. Och åter till igår, jag kom på att det vita linnet jag ville ha till dom låg i tvätten...så gissa vad Elin gör!!
Helt rätt, GÅR NER I TVÄTTSTUGAN, tar upp det SMUTSIGA LINNET och HANDTVÄTTAR det. Och på morgonen, när jag ska ta det, så är det frtfarande helt genomsurt. Så vad gör man?! HELT RIKTIGT, tar hårtorken och fönar linnet!:D
Och så tillbaka till jumpan. Vi går ut från omklädningsrummet och kikar in i jumpasalen. Och vad ser mina stora bruna ögon? Jo en HÖJDHOPPSSTÄLLNING. Elins knän börjar skaka och jag känner paniken komma. Jag vet inte vad det är mellan mig och höjdhopp, men det är så otroligt skrämmande. FRUKTANSVÄRT.
Nu spolar vi fram lite, tills då vår jumpalärare Göran säjer att vi ska gå till den nivågrupp som passar oss bäst (jag tänker direkt den grupp som måste jobba med sin mentala hälsa gällande höjdhopp). Men så slår min enorma blibättrekänsla till och jag bestämmer mig för att det är väl bara att ta tag i skiten då. Så jag går till mittengruppen, för dom som kan tänka sig att börja hoppa på 70 cm. Inse hur fruktansvärt modig jag tyckte att jag var, med tanke på att jag förra året vägrade att ens GÅ över ribben när den var på tre decimeter.
Men iaf. Människorna i min grupp är Maja, Matthias och Axel. Axel är högerfotad och går till andra sidan salen, och Maja fegar ur och sätter sig med jumpaläraren och försöker heja på mig. Och se här: Amish går helt ensam till vår sida av salen och börjar styrketräna vid väggen, precis intill mig o mattias (mattias är förräasten helt mobbad, han kallas även spöket, item, döden, zombie + en massa andra saker...inte snällt men iaf, det var inte för HANS skull A kom dit:D) . Jah är vid det här laget så rädd, närvös panikslagen och beredd att dö så jag sade inte ett ord till honom.
Efter ett par, fem hopp så inser jag att jag faktiskt inte är så dålig. Jag saxar över 110 cm utan problem!!! FATTA STOLT!XDXD Och när jag saxar över 115 och hör Amish (som vid det här laget har flyttat sig till de andra killarna utan att jag märkt det till andra sidan salen (mitt emot höjdhoppet) men tittar på mig) skrika det här åt mig:
A: "Shit Elin! Snyggt!"
E: (ler ett väldigt litet, otroligt skakigt leende) "Tack"
A: "Hur högt är det?!"
E: "(tittar på ribban) En och Femton (blir EXTREMT glad och VÄLDIGT förvånad)
A: "Ärligt!! Snyggt!!"
Jag går tillbaka till början at satsbanan medans jag släpper ut mitt hår och sätter upp det igen med fumlande fingrar.
LYCKAN VAR ENORM. ORDET STAVAS LYCKA. L-Y-C-K-A. Nu orkar jag inte skriva mera, men den här dagen var inte så pjåkig!
Men du måste börja ta lite mer intiativ ELIN!!
Helt rätt, GÅR NER I TVÄTTSTUGAN, tar upp det SMUTSIGA LINNET och HANDTVÄTTAR det. Och på morgonen, när jag ska ta det, så är det frtfarande helt genomsurt. Så vad gör man?! HELT RIKTIGT, tar hårtorken och fönar linnet!:D
Och så tillbaka till jumpan. Vi går ut från omklädningsrummet och kikar in i jumpasalen. Och vad ser mina stora bruna ögon? Jo en HÖJDHOPPSSTÄLLNING. Elins knän börjar skaka och jag känner paniken komma. Jag vet inte vad det är mellan mig och höjdhopp, men det är så otroligt skrämmande. FRUKTANSVÄRT.
Nu spolar vi fram lite, tills då vår jumpalärare Göran säjer att vi ska gå till den nivågrupp som passar oss bäst (jag tänker direkt den grupp som måste jobba med sin mentala hälsa gällande höjdhopp). Men så slår min enorma blibättrekänsla till och jag bestämmer mig för att det är väl bara att ta tag i skiten då. Så jag går till mittengruppen, för dom som kan tänka sig att börja hoppa på 70 cm. Inse hur fruktansvärt modig jag tyckte att jag var, med tanke på att jag förra året vägrade att ens GÅ över ribben när den var på tre decimeter.
Men iaf. Människorna i min grupp är Maja, Matthias och Axel. Axel är högerfotad och går till andra sidan salen, och Maja fegar ur och sätter sig med jumpaläraren och försöker heja på mig. Och se här: Amish går helt ensam till vår sida av salen och börjar styrketräna vid väggen, precis intill mig o mattias (mattias är förräasten helt mobbad, han kallas även spöket, item, döden, zombie + en massa andra saker...inte snällt men iaf, det var inte för HANS skull A kom dit:D) . Jah är vid det här laget så rädd, närvös panikslagen och beredd att dö så jag sade inte ett ord till honom.
Efter ett par, fem hopp så inser jag att jag faktiskt inte är så dålig. Jag saxar över 110 cm utan problem!!! FATTA STOLT!XDXD Och när jag saxar över 115 och hör Amish (som vid det här laget har flyttat sig till de andra killarna utan att jag märkt det till andra sidan salen (mitt emot höjdhoppet) men tittar på mig) skrika det här åt mig:
A: "Shit Elin! Snyggt!"
E: (ler ett väldigt litet, otroligt skakigt leende) "Tack"
A: "Hur högt är det?!"
E: "(tittar på ribban) En och Femton (blir EXTREMT glad och VÄLDIGT förvånad)
A: "Ärligt!! Snyggt!!"
Jag går tillbaka till början at satsbanan medans jag släpper ut mitt hår och sätter upp det igen med fumlande fingrar.
LYCKAN VAR ENORM. ORDET STAVAS LYCKA. L-Y-C-K-A. Nu orkar jag inte skriva mera, men den här dagen var inte så pjåkig!
Men du måste börja ta lite mer intiativ ELIN!!
Frustrerad!!
| Den här dagen började illa. Jag vaknar upp i tron om att det är sovmorgon till kl 9.00, gör mig i ordning och åker i väg med säker tidsmarginal (jag har nämligen bestämt mig för att komma i tid hädanefter). När jag åker över Slussen börjar något hända. Jag blir allderles kallsvettig, mitt hjärta börjar pumpa och jag tittar konstant och nästan omedvetet på klockan. Och inte heller ser jag någon från min klass på tåget. Men jag intalar mig själv att visst, så klart du är i tid! PSAAAAJK. Jag rusar in i klassrummet 8.55 bara för att se hela min gulligulliga klass sitta med Nationella i handen och har genomgång med Peter. Alla tittar upp och min och Amishs blick möts, samtidigt som han skrattar åt att jag är sen (igen!). Peter säjer åt mig att sätta mig ner, så det gör jag. Samtidigt som Filip mummlar lite förebrående "varför är du alltid sen?!". Jag ignorerar. (Förresten så är det allmänt kännt i klassen att han har en crush på mig. Jag tycker att han är jätterolig att vara med, han ger mig en sådan enorm bekräftelse och jag vet att man inte ska playa men JAG KAN INTE HJÄLPA det. Plus att det är så j*vla elakt mot Amish och dumt ochså, eftersom det sabbar för oss.) Nationella gick bra tills jag kom till sista frågan. Nu behöver vi väll inte disskutera det här närmare, men FY FAN. !!!. Jag skrev en barnsligt simpel ekvation bara för att inte lämna frågan helt tom, fast vid närmare eftertanke så hade det kanske varit bättre...LAAAA. Samtidigt som alla andra ropar "Yäs!" lite halvtyst för sig själva. Jaja, jag VET att ni är bra, varför inte hämta mikrofonen?! Men men, SO: provet kunde inte ha gått bättre, han skrev för andra gången att han är så stolt över att ha mig som elev, att han är stålt över att ha fått undervisa mig. YAY!! That made my day! Efter matten kom vi på att vi bara skulle ha 30 min hemma hos Laura om vi åkte på stört, och det är ju ingenting att äta på. Så vi gick och köpte Pizza! Den var extremt god +++++. Sedan gick vi och gungade gunga för första gången på 10 år, softisch! Älskar att gunga! När vi kom tillbaka till SO:n så hade 50 % av klassen gått hem. Helt lovligt, eftersom vi har eget arbete, så de kunde lika gärna arbeta hemma. Men eftersom jag hade tyska efter så kunde inte jag gå hem. F*TTA. EFTER SO:n så hade vi håltimme, Peter hade sagt att vi inte skulle ha någon matte. Sedan skulle vi ha tyska. Så vi tänker så här, vi frågar Lovisa om vi inte kan ta tyskan med en gång. Och det gör vi. OCH VET NI VAD HON GÖR??! Hon är så otroligt snäll att hon ger oss hemmaläxa. Så istället för att gå hem ca 10.45 så hade vi stannat kvar i onödan (och iofs haft väldigt kul) till kl. 14.00 F*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*NF*N |
BTW
| Jag har Matte Nationella imorgen bitti så det blir 30 min sovmorgon!! Yay! Och man får så sjukt mycket tid på sig så vår lunch lär bli helt sanslöst skönt lång! Vi åker nog hem till någon och käkar, eller så går vi på stan o äter pizza, vad vet jag? Förr gången var jag segisch så alla fick typ vänta på mig, men vi begav oss hem till Maja i Hägersten och gjorde pankakor! (allderles säkert efter eget recept, vi slängde ner HUR MKT SOM HELST av VAD SOM HELST i den där bunkern:P) Ajax, det blir trävlisch, godnatt!! Och! Jag ska fanimej ta tag i det här med Amish. Och eftersom ingen peppar mig så bra som just jag själv så kommer ni att på höra...eller vänta nu...SE ganska mycket pepptalk i framtiden skulle jag tro! |
Sämsta Raggningsrepliken
| Haha, och ni som tror att jag har valt "Tjänare chexet, står du där och smular?" har fel:D Igår när jag stod på tunnelbanan hem från stan var jag med om det absolut värsta. Scenario: Kl 16. 30. Rusningstrafik. Knökfullt i tunnelbanan. Gröna linjen mot Alvik. En otroligt ful kille i 19 års åldern som står bakom mig. Jag lyssnar på musik. Lowlowlowlowlowlowlowlow. (hahah:P) Jag har på mig en grön vårjacka med slag (eller vad det nu heter) på axlarna som har fästs med en knapp på vardera axel, haken är dock den att knappen på den ena axeln lossnade för ett år sedan så nu hänger det slaget löst. När dörrarna vid St Eriksplan stängs så känner jag att någon knackar mig lite tafatt på axeln. Jag vrider på huvet och stirrar rakt upp i ett av de fulaste ansikten jag någonsin sett på denna jord. Han ler lite snett (och visar sitt om möjligt fulare leende) och säjer lite nervöst på wannabeecoolt sätt: OFK: "Öhh (ler), jag tror att du har tappat en knapp?" E: "Mm...Va?" OFK: "Du har tappat en knapp (lite högre än förra gången)...fast den kanske du tappade för länge sen...? Eller..." E: "Mm nää, det var nog ett tag sen... (fårtfarande ganska lågt och lite chockerat - pratar den här OFK med MEJ??) OFK: "Åhh, okej..." 2 min senare, när dörrarna vid fridhemsplan stängs OFK: "Du jag kom på en sak-" E: (tänker) "Låtsas att du inte hör, låtsas att du inte hör" Då gav han äntligen upp. OFK = Otroligt Ful Kille |
Inte på länge
| Mitt liv är cp just nu. Amish och jag är helt off. Jag har haft en jättesvacka där jag undrade om jag kände något alls, och tillslut så kom jag ju fram till att jomenvisst är jag kär i honom. Förrförra helgen blev jag full för första gången, orkar inte gå in på detaljer men fan, det är kul! I helgen var jag på landet med Lina, kom hem på lördag och gick på stan med Anna på söndagen. Jag hade enorma skavsår så vi gick in på McDonalds och hon berättade för mig att hon är Bi. Jag var den första människan som hon berättade för och då kände jag bara att nu måste jag berätta. Så jag berättade om Amish. Menmen, jag hoppas att den här bloggen hjälper mig nu. När jag skrev förrut gick livet som på rälls jue?! Så...Till idag. Syslöjden var jätteextremttråkig. Amish har börjat vara o gulligulla med de andra tjejerna också och vägrar prata med mig. Han dissar mig inte, men det är (som jag uppfattar det) som när man är kär och bara pratar med Den Personens kompisar och är jätte på runt omkring Honom/Henne men vågar inte ta kontakt. Han TOTALVÄGRAR. Vi pratade iaf lite ishockey i ca 2 min. Och för er som tycker att det låter som 2 sekunder, TVÅ HELA MINUTER är som en hel jävla evighet för mig när det kommer till att hålla en konveresation levande med Amish. Sedan var det NO. Han satt bakom oss som vanligt, den här gången tillsammans med Andrej. Jag och Andrej börjar prata om frågorna vi fått och vi disskuterar dem och han ber om hjälp. Bara han och jag. Inte Amish. Han bjuder inte in sig EN ENDA GÅNG. Sedan när jag vänt mig om och han behöver hjälp med 10: an så frågar han LINA (som sitter vid samma bänk som jag). Amish: "Lina!" (dämpat, nervöst) Lina: "Mm" Amish: "Vad fick du på 10:an?" Lina: "Venne...fråga Elin" Amish: "Men-" Lina: (avbryter) "FRÅGA ELIN!" Amish: "Elin...kan du hjälpa mig?" Och gissa vad jag gör? L-A-L-A-L-A jag hjälper honom absolutinteallsdet. Såklart. Nähää den där enkla gick ni väll inte på?! Klart som i helvetet att jag hjälpte honom. Sedan var det idrott och visst visade han mig uppmärksamhet, men inte mer än de andra. Och det gör mig ännu mer ledsen än om han hade hårddizzat mig. För det hade ändå gett mig bekräftelse att han har något speciellt för mig. Sedan var det Spanska. Jag kommer typ 10 min försent. Jag går in och sätter mig ner och märker att Amish inte är där. Amish kommer 15 min försent och säjer att han har varit och pratat med Peter, vår mattelärare. Peter är den mest otroliga människa jag vet. Han kan prata i flera timmar om att Alvedon är livsfarligt, om att kanelbullar borde ha 1 mg mer socker och Gud vet vad. Så jag säjer halvhögt när Alvaro (vår spanskalärare) säjer att det kunde han ha gjort efter lektionen: "Jomen det kanske inte riktigt var hans fel... jag menar Peter...(:P)" Efter det försökte Amish hjälpa mig varje gång jag körde fast. När vi skulle läsa och översätta en dialog mimade han alla de ord jag inte kunde (som han för ovanlighetens skull kunde)/ halvviskade dem till mig. Det gav mig hopp! Som ni märker är vi ganska så döda när det gäller kärlek. Fan. Men nu måste jag lova mig själv att skriva här varje dag (jag lovar). Det här ska hjälpa mig! Önkska mig lycka till! Jag älskar mig själv! (Kände bara att jag måste skriva det där) |
