Dagen 2008-04-08
| Den här dagen började med att jag kom i tid (för första gången)! Jag gick upp alla fem våningar och mötte Zinka (som Lina har secret crush på), och tillsammans gick/halvsprang vi ner till SO:n. När vi kom ner skulle Andreas, vår lärare, precis stänga dörren, så det var med nöd och näppe vi hann! På SO:n har vi bestämda platser. Det suger, på riktigt. Jag sitter mitt emot Amish (jag sitter på ena änden av klassrummet och han på den andra), och man kan ju inte hjälpa att titta/fastna med blicken framför sig! Lektionen i fråga var det inget fel på, vi pratar just nu om mellankrigstiden. Och så nu till det mest konstiga som hände den där lektionen; Jag sitter bredvid Andrej (som bara, på tal om ingenting, sitter bredvid sin flickvän Ida). I går började jag läsa Grottbjörnens Folk, och ni som har läst den förstår nog varför jag tog upp den vid varje givet tillfälle. Så jag hade precis hunnit läsa några meningar innan det var dags att lägga ner boken igen. Efter ungefär 5 minuter så vänder Andrej boken åt sitt håll och läser baksidan. När han (btw, han är, tillsammans med Amish, populärast i klassen) läst klart tittar han upp och frågar lite halvviskande om den är bra, och jag svarar (såklart:D) "ja". Efter ytterligare 5 min så märker jag att Andrej och Amish tittar på varandra och sedan på mig, och småler samtidigt som de lite diskret gestikulerar åt varandra. Jag kollar upp och ser på Andrej, som möter min blick och ler, sedan tittar jag över på Amish och möter hans blick. När jag möter hans blick låser vi den (jag tänkte säja att han gjorde det, men det gjorde han ju inte och inte jag heller, men ändå kunde vi inte titta bort, så det får bli "vi") och istället för Andrejs playerleende blir Amish generad och rodnar, och börjar le ett sånt där hjälplåtmejsjunkagenomjorden-leende, hans blick söker Andrejs och vår ögonkontakt bryts. Då mumlar Andrej "trekant". Och bara för att ge er en bild av hur det såg ut i SO-salen så hade Andreas Power Point, så alla lampor var släckta och alla persienner var neddragna. Cosey, med andra ord. Och när det är mörkt i ett klassrum har vår klass en benägenhet att bli nästan helt tysta. |
Kommentarer
Trackback
